Ny six-sec, ny sida
Introducerar;
.
Där kommer man nu kunna skåda de nya six second cinemas. Fast jag postar nog länken dit här när det händer.
Dagens episod hämtar inspiration från en motorcykeltur jag fick i Umeå idag. Driver; Roine.
.
För övrigt var det blodomloppet i Umeå igår kväll. 11 000 deltagare! Tack vare en snålåkare (dvs en kille som låg klistrad bakom mig under motvinden på en del av bansträckan för att undvika... ja, själva motvinden, och därefter sprang han förbi mig) pressade jag mig till lungors ände för att inte låta honom vinna, vilket gav mig en tiondeplacering och en stluttid på 18.08, samt ett halvt raserat ventilationssystem som ännu ömmar. Personbästa!
Och det här kunde man skåda om man stod vid "the run-up" under gårdagskvällen! Observera den mystiska högerhandpositionen. Det enda som ser fartfläktigt ut på mig är nog kalufsen.
Crispy chicken
Här var min utklädnad på mexiko-fest i lördags. Målade senare en mustasch med vatenfast penna som därför ännu sitter kvar. Jag är alltså en kryddmix, på bilden uppvaktad av systersönerna.
.
Och här kan Jerry tala spanska:
Bad comin' up
Om några veckor är det absolut badbart. Nära att jag hoppade i idag på hemcyklingen när jag stannade till vid Snickarshamnen. Mmm...
Söndagskvällskul
Trött på söndagskvällen, skrattar högt åt bilder och talande bildtexter från en annan blogg. Tänker fräckt och rakt av stjäla ett inlägg av Herr Dryck, med informationen att om han misstycker så tar jag självklart bort det. Men det vore ju vara en bra sak, jag gör ju reklam för hans blogg. Om ni vill läsa MKT mer, besök då:http://katastrofalaomslag.blogspot.se
Jag har inte hunnit läsa mkt, men fastnade för några omslag om camel-toes, och här är ett:
.
Så var det äntligen dags för en ny snoppkavalkad! Denna gång är det Curt Haagers som klämt in skreven i alldeles för snäva byxor.
Om vi börjar i högerkanten finner vi en blond karl med riktigt obehagligt hånleende, en pincett i halsbandet, piratskjorta som uppges rymma sjuttio liter luft, tummen i bälteshällan och han försöker desperat pressa ner handens övriga fingrar i fickan som inte rymmer någonting alls. Följaktligen får knappt låren plats heller, och detsamma gäller herr penis som tydligt kröker sig ner längs benet.
Två steg bort finner vi en brunrandig typ med halsband utanpå tröjan. Han har förvisso valt ett par byxor med betydligt mer fladder än vacuum-mannen, men å andra sidan har han lyckats slita upp dem så till den milda grad att de formligen klyver grenen på honom och delar upp skrevköttet 50/50 i vardera byxben. Mycket smickrande.
Bredvid honom har vi ännu en läcker dräng i fluffskjorta, men han fegade lite och körde på femtiolitersmodellen. Även han försöker pressa ner händerna i fickorna utan större framgång. Tänk er vilken kamp det vore att försöka ge sig ut på stan i ett par sådana byxor med dagens livsavgörande accessoarer nedtryckta i byxfickorna! Efter att ha fått ner en plånbok, nyckelknippa, mobiltelefon, iPod, USB-minne och snusdosa i ett par sådana byxor hade blodet troligen inte kunnat cirkulera längre ner än midjan.
Slutligen finner vi, längst ut till vänster, en förfärlig kombination av de tidigare byxtyperna. Den lycklige herren har kört nävarna i fickorna som de tidigare, satt tummen i hällan som den vite, han har kopierat byxornas tighthet hos den förstnämnda mannen och rivit upp dem i grenen som den mittersta. Kombinationen bjuder på en uppvisning av knackwurst värre än en titt i charkdisken, och det hela ser ut att vara förfärligt obekvämt för att inte säga smärtfullt.
Det hela inramas med en dimma som man annars ser när någon drömmer sig bort i program som Sunset Beach, den muntra titeln och slutligen bandnamnet i ett He-Man-liknande typsnitt. En fantastiskt gripande bild.
1978.
Om vi börjar i högerkanten finner vi en blond karl med riktigt obehagligt hånleende, en pincett i halsbandet, piratskjorta som uppges rymma sjuttio liter luft, tummen i bälteshällan och han försöker desperat pressa ner handens övriga fingrar i fickan som inte rymmer någonting alls. Följaktligen får knappt låren plats heller, och detsamma gäller herr penis som tydligt kröker sig ner längs benet.
Två steg bort finner vi en brunrandig typ med halsband utanpå tröjan. Han har förvisso valt ett par byxor med betydligt mer fladder än vacuum-mannen, men å andra sidan har han lyckats slita upp dem så till den milda grad att de formligen klyver grenen på honom och delar upp skrevköttet 50/50 i vardera byxben. Mycket smickrande.
Bredvid honom har vi ännu en läcker dräng i fluffskjorta, men han fegade lite och körde på femtiolitersmodellen. Även han försöker pressa ner händerna i fickorna utan större framgång. Tänk er vilken kamp det vore att försöka ge sig ut på stan i ett par sådana byxor med dagens livsavgörande accessoarer nedtryckta i byxfickorna! Efter att ha fått ner en plånbok, nyckelknippa, mobiltelefon, iPod, USB-minne och snusdosa i ett par sådana byxor hade blodet troligen inte kunnat cirkulera längre ner än midjan.
Slutligen finner vi, längst ut till vänster, en förfärlig kombination av de tidigare byxtyperna. Den lycklige herren har kört nävarna i fickorna som de tidigare, satt tummen i hällan som den vite, han har kopierat byxornas tighthet hos den förstnämnda mannen och rivit upp dem i grenen som den mittersta. Kombinationen bjuder på en uppvisning av knackwurst värre än en titt i charkdisken, och det hela ser ut att vara förfärligt obekvämt för att inte säga smärtfullt.
Det hela inramas med en dimma som man annars ser när någon drömmer sig bort i program som Sunset Beach, den muntra titeln och slutligen bandnamnet i ett He-Man-liknande typsnitt. En fantastiskt gripande bild.
1978.
The Dump - sixsecondcinema
Vi gasar på på söndagen med ännu en kortis.
.
Först fick jag den bärbara stereon
Den lilla "bergsprängaren" som inte alls kunde spränga saker, utan mjukt spela upp de två medföljande skivorna (de första två); Beverly Hills soundtrack, och Mr Music Hits nr 1. Satt och byggde modellskepp hela det jullovet och lyssnade om och om igen på dessa.
Det värsta var att jag inte lyssnade på hela skivorna, utan startade om och hörde bara de tre första låtarna, och de ekar ännu, speciellt den första i Mr Music; "Mary had a little boy".
.
Har jag skrivit om detta redan?
Nåja. Följande födelsedag (nån vecka efter jul alltså) fick jag "Survivor", som innehöll "Eye of the tiger", vilket var den enda låten värd att lyssna på (på den tiden man köpte en CD för 160 pix för att lyssna på en eller två låtar... då skivindustrin blomstrade meo).
Här kan man se självaste Survivor framföra låten, inte filmklipp från Rocky alltså.
.
Bara för att nämna två skivor till som kommer till minnet; apropå att köpa en skiva för en låts skull, så var det EXAKT så när jag köpte Stonecakes album. Hade ingen aning om vad annat de kunde spela förutom "tuesday afternoon". Grym låt!
.
En annan skiva var en som jag länge längtade efter. Jag hade varit hos en klasskompis i mellanstadiet och hört en kul parodisång på sagan om när vargen blåser på de tre grisarnas hus. FANTASTISKT KUL tyckte jag och frågade vad gruppen hette. "Onkel kånkel" fick jag som svar. Toppen! Jag ringde till Skivstället och frågade vad de hade av gruppen. "Inget" sa de, men de kunde beställa in en skiva åt mig, tex deras "gyllene tider". Bra, sedan tog det X antal samtal till Skivstället där de varje dag sa att de inte fått in den än, tills efter ca 2 veckor. WOHOO! Mamma skjutsade snabbt in mig till stan, 179 kronor senare var vi på väg hem igen och jag läste förbryllad på låttitlarna på baksidan; "Böget suger kuk", "Egon Kärman svalde sperman", "Könssjukdomar hos homosexuella män"... eeeh, jaha. "Vadå?" frågade mamma, är det inte rätt? Jo, svarade jag, fast det verkar inte vara samma skiva som jag lyssnat på tidigare.
Lyssnade på den en gång, och endast en låt fastnade; "en sjöman älskar havets våg"... väl investerade pengar :)
.
I ALLA FALL, det jag tänkte posta när jag först började inlägget; jag fick senare en Sony free-style, och sån TUR man kunde ha ibland när man sökte i containrar och soprum (fast soprum fanns typ inte förut, bara containrar), och hittade band! Jag hittade bland annat ett tape som hette "Max Mix 4", vilket var en ihopmixning av flera låtar. OJ vad den spelades. 20 minuter lång... här är den, anno 1989.
Brygglördag
Hjälpte idag min bror med att sjösätta hans bryggkomplex. Det var kul, kallt och blåsigt, och det blev bryggor över när vi var klara :)
.
I brorsans fiskemagasin stod det under rubriken "hugget och tuggat" (typ "namn och nytt" för DN-referens), en beskrivning av fisken runans (tror den heter runa... typ) livsår. Speciellt vintern; den kan nämligen överleva bottenfrusna sjöar genom att gräva ner sig i dyn och där ligga stilla och tillverka kroppseget alkohol, vilket håller den vid liv. Så under vintern ligger den full i dyn i en bottenfrusen sjö, och tinar fram på våren... bakfull?
.
Slut.
En vecka till osce
Osce = praktiskt prov. 2 timmar i umeå, 12 stationer á 6 min med olika saker att göra, typ. EKG-tolkning, status, röntgentolkning, hjärtlung-räddning osv. Spännande. Läskigt. Mycket hysch-hysch, inga mobiler, inget prat med andra, instängda i väntrum. Som tur är är jag i första gruppen och slipper vänta alls; så när oscen blir klar så är det bara att antingen:
1) sätta sig o plugga inför tentamen hela dagen.
2) sätta sig och plugga en stund, sedan spela brännboll.
3) spela brännboll med allt det innebär (inte plugg).
... kan nog bli 2, om känslan ligger å och vädret är bra, och lag finns att ingå.
.
Till dagens första bild: Från i lördags, massor av maskar i mammpappas kompost:
.
Bild två: efter att i morgonens regn, på väg till sjukhuset, sett kanske en MILJON maskar som korsade vägen, måste en av dem ha lyckats hoppa upp på min stänkskärm, och där mött evigheten i en halvtorkad regi (funkar det att skriva så? Jag vill verka lite poetisk helt plötsligt).
.
Slutligen, mitt blyerts-bidrag i Kompletts rittävling, där man ska rita deras logo-gubbe Mikael som superhjälte. Om man jämför med de andra bidragen så kommer min inte hamna högt upp, men med tanke på förra skrällen (2a-platsen i musiktävl) så vet man ju aldrig. Här ser man alltså Mikael som Komplettmannen. Komplettloggan syns i hans mantel. Han har fått en superman-lock, och hans vapen är "hörlurarna" som vanligtvis inte spelar musik, utan ger honom superduper-hörsel, samt kan sända ut högfrekvent ljud som krossar glas och andra saker. I andr änden av "hörlurarna" finns en elastisk elektrisk "piska" typ. Och dessutom en grym handkontroll som bla kan skjuta laser, levitationsstråle, temperaturstrålar, röntgen, och mycket mer, tex gift. Observera den snygga finishen på dräkten, som knäppes på sidan. Knapparna är självklart specialutformade utility-gadgets som jag inte kan gå in närmare på just nu, för nu är det fredag kväll. Ha det toppen!
The Milkman - sixsecondciname
Gammalt material i ny, komprimerad tappning. Anpassad för six-sec-cin!
.
Komplett-sampling
Snabbt ihopklippt till samplingen. Det var alltså inte videon de bedömde, bara musiken. Knäppt att den blev 2a :)
.
En dag ska vi bli bäst på det här
... och så ska vi ha robotar!
.
Så går texten i Kompletts reklamfilm, plus lite skratt på det. De hade en samplings-tävling där man gjorde en melodi och la till pratet från reklamen. Så jag gjorde't lite halvdåligt sådär, och plötsligt kom ja 2a i tävlingen. Två lax presentkort, så nu undrar jag vad det ska bli av det... kanske silence-reduction-hörlurar; de har en cool reklamfilm iaf :)
.
.
Sången... den kommer snart upp.
The Salesman - sixsecondcinema
Snart kommer nog en egen six-sec-cinema-blogg upp, men tills vidare postas de här:
.
Näshår
Igår på väg hem från sjukhuset stannades det till hos föräldrarna, där även syster R och systerbarnen var. De var lättlekta, och Nils var superspeedad och sprang och sprang. Sedan blev det middag, och till efterrätten damp vakenheten till halvsovande hos honom när han satt hos min mor. Efter ett tag kommer Otto och undrar
-Varför är Nils sådär, är han nyvaken?
-Han är trött.
-[tystnad, kollar på Nils, sedan] Nils, hör du mig? Ser du vem det är, det är din bror, Otto?!
.
Ja, det var iaf roligt i stunden. En liten stund senare sitter Otto hos gammelmorfar Stig, och när han kliver ner på golvet så kollar han upp på Stig och säger något, sedan blir han stirrandes upp med halvöppen mun, varpå han sträcker upp en hand och nyper tag om morfars näshår två gånger. Sedan spring därifrån utan nåt ord. :D (ingen bild tyvärr)
.
På väg hem senare ett kort stopp på Willys, där jag råkade se en hylla med kakor (otippat att jag skulle se den), och Delicatos nyhet är Lattebitar, med "smak av Delicatoboll". Kul att de gör en ny produkt med samma smak som en annan i sortimentet ändå. Det kanske är många som gör så, men lite skumt ändå. De är säkert smarriga iaf.
.
Slutligen en bild från veckans Clifton-inlägg i annonsbladet, där han tackar en snubbe för lånet av bil, och han är så tacksam så tacksam. Det roligaste är att han är så glad över att han kunnat lämna tillbaka bilen lika bra och hel som innan. Ja, det var ju tur. :)
Svanskoteplats, båtresa, och follow-up
Här satt jag och undvek att sitta på just den onda delen av rumpan, genom att pricka rätt på kuddarna. Detta var alltså på den tid det begav sig att ha ont i svanskotan.
.
Den här annonsen såg jag i DN; en härligt billig jorden-runt-kryssning för 105 papp. All inclusive i över 100 dagar, besök mer än 30 hamnar (!!! hamnar, inte länder, haha. Men jag gillar hamnar). Men kan kanske skulle få lite damp av att sitta på, den iofs ganska stora, båten så länge. Och i priset ingår pengar dessutom! Att handla på båten :)
.
Slutligen... här är ett uppspikat harskinn:
Looking back
... over my shoulder. Mike and the mechanics. Bra låt ändå!
.
I övrigt så kan jag berätta att jag haft väldigt on i svanskotan ett par dagar. Helt utan anledning. I lördsg kunde jag nte sova på rygg pga detta, och söndagen spenderade jag på en kudde. Idag måndag har det nästan gått över. Mysko.
.
Annars tänker jag bjuda på en klassiker... eller om det kan kallas klassiker, vet ej, men iaf... looking back!
Det bara blev en onödig video
För att verkligen VISA hur ändå ganska kul det var att se Big Jimmy (jag hade fel förut, han hette inte Big Jones) knycka saker från grannarna till den spexiga musiken, så gjorde jag ett montage (dvs; filmen är inte äkta, jag har nämligen klippt lite i originalbilden förstår ni, känner att jag måste vara tydlig i detta, för det ser så verkligt ut) med Big J och la till musiken som jag nu kollat upp. De heter Basti Grub, och låten heter Und das Klavier. För den som väntar på nåt gott i filmen så väntar ni tyvärr förgäves... den loopar bara sig själv. Fast musiken går ju att lyssna på :)
.
Fjunte
Här kommer dokumenteringen från igår kväll. I eldens sken ses min rädsla... båda gångerna dessutom. Och kalsongerna också... varmt ute i maj! Musiken är instrumental från Bali, den snurrade runt runt runt runt i alla högtalare överallt; tills slut kändes det tomt att inte köpa den. Det var den enda skivan som såldes som inte var piratkopierad, vilket gjorde den till den dyraste på ön. De är smarta affärsmän balineserna.
Alldeles för sent
...men torsdagskvällar är ju nästan helg... så jag tar att morgonen imorgon är superextra svår. Därför postar jag lite nu innan läggdags istället.
.
Just nu, trots handtvätt med tvål, luktar min vänsterhand bränt. Jag antände nyss 2 laddningar med fjunte på balkongen; fjunte som jag fått av Arne (som för övrigt KOMMER TILL SVERIGE SNART) för ett par år sen. Det kommer nog en filmfil på det framöver, för jag filmade det ju :) då ser man att jag står i långt-shirt och kalsonger, och blir rädd när elden tar över mitt personal space. Vänta och se!
.
Ja, och tidigare ikväll cyklade jag till ormbergsmasten för att se om jag kunde klättra upp i den, men det var för bökigt och läskigt, så jag tog en bild på notisen de hängt upp några meter upp:
Ja, det avr ju inte det jag hade tänkt göra ändå, jag skulle ju bara se utsikten, få lite handsvett.
.
På valborgsmässoafton var jag förkyld, och istället för att se en stor eld så bakade jag på senkvällen bullar, och då bildades det här monstret... såg ut som en uppfläkt alien (eller trilobit kanske snarare) när den puttrade i ugnen. Den var sockrig och god, och halvgräddad.
.
Under dagens middag skådade jag och H en liten kille på kanske 5 år (Big Jones som vi kallade honom pga hans plasttraktor som han pimpade runt med) som tog grillsaker från grannarna mitt emots uteplats, och sprang till baksidan med dem. Ur vår radio spelades samtidigt en passade melodi.. minns ej namnet just, men det var kul att se honom springa fram och tillbaka med deras saker till en trallande melodi. Borde vi ha gjort nåt åt det? Ja, kanske. Men grejerna är ju där på andra sidan:
Big Jones syns springandes vid hörnet av huset, vid busken. Där har han just knyckt locket.
.
Här är en upphängd hare som jag hoppas få äta en dag. God natt!
