Det blir några gafflar - del III
Har just inget annat att presentera just nu, så det blir en historisk gaffel till.
Ännu en skvätt gaffelhistoria - del II
En liten skvätt gaffelhistoria, del I
Grand Theft Auto - nostalgi
Minns tiden då jag och Daniel över varsitt långsamt 28- modem abonnerade en timme nån gång i veckan, av våra föräldrars telefonlina, för att koppla upp oss mot varandra genom GTA; ett då tämligen revolutionerande (tror jag) spel som tillät spelaren att utforska spelplanen hur hen ville från ett fågelperspektiv. Uppkopplingen var dock så långsam att spelet gick i halvfart, vilket gjorde att vi i slow-mo försökte hitta vapen, en bra bil och slutligen varandra, för att helt enkelt ta död på den andre. Eftersom det gick så långsamt hann sinnena verkligen med att ta in händelseförloppet, vilket gjorde spänningen i närkamperna mer utdragen, adrenalinet höll kvar kroppen i helspänn mycket längre tid kändes det som... eller vill jag minnas det som. Denna utdragna spelstil ledde också till att insikten om förlust kändes som en långsamt påkrypande känsla om att man höll på att dö, följd av en utdragen frustration över att ha blivit besegrad innan spelet re-spawnade ens karaktär i en avsides gränd.
Ibland dök det plötslit upp GOURANGA på ens bildskärm utan att man själv kört över ett demonstationståg (vilket är kravet för GOURANGA). Då visste man att den andre var på G: förmodligen en snabb bil och bra flyt i spelet.
Kändes det inlägget jätteintressant? Kanske inte, men man kan tänka på tiden då uppkopplongen var så seg. Även idag skulle nog min dator lagga ganska skapligt om jag körde in den nya prestandaslukaren GTA5 i burken, men kanske inte pga uppkopplingen.
Här är en kajakbild på Arne från i somras. Fina tider de där sommarmånaderna.
Djurkort
Efter 2 veckor i Tanzania hade det blivit några kort. Inte så många som jag trodde faktiskt, men ändå.
Gjorde några vykort av några djür.
Det största av djuren i den här serien. Just det här exemplaret var inte vidare brydd över vårt intrång; inte som sin kusin, som dagen efter utmanade oss i bilen i ett chicken race. Vi kom segrande ur fajten. Elefant = tembo.
Här ser vi ett gäspande honlejon. Jag har iaf hela tiden trott att det är en hona för att det inte har en Aslan-man, men det kanske är en unghane?! I alla fall, den låg under en buske med en sköldpadda mellan tassarna och önskade nog att någon hade kört över bytet med EXEMPELVIS just vår bil, vilket hade gjort innehållet tillgängligt. Nu fick den nöja sig med att slicka på skalet och krafsa med gaddarna och klorna. Lejon = simba.
Här ser vi en gäspande flodhäst. Läbbiga tänder. Skapar två frakturer då den biter människoben; lårben och underben. Pang bara, en tugga. De har inga direkta naturliga fiender. Ibland attackerar lejon dem men det går oftast dåligt för katterna. Flodhästarna ligger ofta i grupp i en pöl och luktar illa. Postar en liten youtubelänk där man kan se en flodhäst som gör salut med baken. http://www.youtube.com/watch?v=PSKQ3ZNQ_O8
Flodhäst = kiboko.
Enklaste sättet att avgöra om en giraff är en hona eller hane är att se om den har ett markant pannhorn, vilket skulle indikera hankön. Jag tror att bilden visar en hona... knölen ovanför ögat är för liten, mer som ett ögonbryn av nåt slag. Lejon äter giraffer ibland.
Giraff = twiga.
Avslutar sessionen med en kameleont. Exemplaret i bild ville inte ändra färg speciellt mycket, innan en person i resesällskapet klämde åt lite för hårt om dess mage. Då bet den fräsande till, blev mörkfläckig och väldigt aktiv. Lugnade ner sig när den fann ro i en grön kvist.
Kameleonter har tre lager av speciella celler, kromatoforer, UNDER ett yttre genomskinligt cellager.Var och ett av kromatoforlagren har olika färgpigment som snabbt kan förändras för att skifta färg. COOLA DJUR!
Kameleont = kinyonga.
